Här finns information Sveriges Radio, SR - deras kanaler och historia.
Om SR
Ett svenskt stiftelseägt public service-företag som sänder reklamfri radio.
* 4 rikstäckande och 27 lokala radiokanaler på FM-bandet.
* Utlandsprogram i AM-format
* Digitalradio i DAB-format
* Sänder även Utbildningsradions program [UR]
* Internet-radio i Real Audio-, Windows Media- och MP3-format.
* Podcast-sändningar [Podradio]
Sveriges radio äger också skivbolaget SR Records och fram till början av 1980-talet sände Sveriges Radio även två TV-kanaler men dessa sköts numera av ett särskilt bolag, Sveriges Television.
Sveriges Radio är reklamfritt och finansieras av TV-avgiften [TV-licensen]. Avgiften tas ut av Radiojänst i Kiruna AB, som ägs av Sveriges radio och Sveriges Television.
Public service-bolagen Sveriges television, Sveriges radio och Utbildningsradion har en årlig budget på närmare 6,7 miljarder kronor, 18,6 miljoner kr per dygn [2006]
SR Personal
År 2008 har SR 1 900 anställda. Frilansare och medverkande tillkommer
Fördelningen mellan olika yrkesgrupper:
Redaktionell personal, medarbetare - 50 %
Tekniker - 18 %
Administratörer - 12 %
Musiker - 5 %
Chefer, arbetsledare - 15 %
Lagar och regler
Som public serviceföretag är Sveriges Radio ett oberoende radioföretag. Ingen utanför företaget kan påverka vad som ska sändas eller inte sändas. Ytterst är Sveriges Radios VD publicistiskt ansvarig. Varje program som sänds har en ansvarig utgivare, normalt är det kanalchefen.
Den allmänna inriktningen på programverksamheten formuleras i Sveriges Radios sändningstillstånd, som regeringen utfärdar för en flerårsperiod. Det nuvarande sändningstillståndet gäller från 1 januari 2002 och löper till 31 december 2005.
Radio & TV-lagen, som är en grund för sändningstillståndet innehåller grundläggande regler om t ex hävdandet av de demokratiska värdena, otillbörligt gynnande mm.
Sveriges Radio skall också följa Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som är etermediernas motsvarighet till Tryckfrihetsförordningen.
Censur är förbjuden - ingen myndighet får i förväg granska vad som skall sändas. Däremot kan Granskningsnämnden för Radio och TV i efterhand kontrollera om programmen har följt bestämmelserna i Radio- och TV-lagen och sändningstillståndet.
Histora
1925
Sändningarna startar under namnet AB Radiotjänst den 1 januari. Man sänder från en studio hos telegrafverket på Malmskillnadsgatan i Stockholm. Ägare till Radiotjänst var tidningarna, nyhetsbyrån TT och radioindustrin.
1928
Radiotjänst flyttar till egna lokaler, adressen blir Kungsgatan 8 i Stockholm. Den första lyssnarundersökningen görs och över 150 000 personer besvarar frågeformulär.
1931
Antalet nyhetssändningar fördubblas från en till två. Båda sänds på kvällen. Varje dag sänds tre väderleksrapporter.
1933
Radion sänder drygt åtta timmar/dag.
1935
Radionämnden ersätter programrådet och får i uppgift att efterhandsgranska programmen.
1937
Dagens Eko startar. Tidningarnas Telegrambyrå (TT) svarar för nyhetstelegrammen och Dagens Eko blir ett fördjupande och kommenterande nyhetsprogram.
1938
Första gången en kvinna läser nyheterna blir det folkstorm. Radiotjänsts växel blir nedringd av upprörda människor som inte tycker att kvinnor ska läsa nyheter.
1944
Sista gången man hör "Stockholm – Motala" i etern.
1945
Radiotjänst bryter för en tid, på eget bevåg, TT´s nyhetsmonopol och rapporterar under krigsslutet dagligen om händelserna inför den tyska kapitulationen. Efter kriget kommer nya typer av program, nyheter och underhållning.
1947
Radiotjänst får formell rätt till egna nyhetssändningar. Provsändningar på FM över Stockholm.
1948
En televisionskommitté bildas inom Radiotjänst.
1955
Radions P2 startar. Regelbundna TV-sändningar startar över Stockholm och Göteborg. När sedan allt fler människor kan se TV, lyssnar folk mindre på radio på kvällarna. Radion ökar dock sin sändningstid och börjar profilera olika programkanaler.
1956
Sveriges bilradio startar och blir snabbt en succé.
1957
Radiotjänst byter namn till Sveriges Radio. Aktiekapitalet fördubblas och ägarintressena omfördelas. Nytillkommen delägare är folkrörelserna som får 40% av aktierna. Näringslivet får 20%, och pressen som tidigare haft absolut aktiemajoritet får nu 40% av aktierna.
1961
Melodiradion startar. En viktig anledning är att radiomonopolet hotats av piratsändarna Radio Syd och Radio Nord som sänt från fartyg till havs och som lockat många lyssnare. Melodiradion sänder lätt grammofonmusik på morgonen och på dagtid i P2, och i P1 efter de vanliga programmens slut. Melodiradion har också korta nyhetssändningar. Nya Radiohuset på Gärdet i Stockholm är färdigt.
1964
P3 startar reguljära sändningar den 1 juli, efter två års sändningar på försök.
1965
Regionala sändningar införs i radion.
1966
Kanalerna profileras: P1 blir kanal för talade program och information, medan P2 blir kanalen för skolprogram, regionala program och seriös musik och P3 blir melodiradiokanal med lätt musik och nyheter.
1967
Aktierna omfördelas så att folkrörelserna får 60% av aktierna medan pressen och näringslivet får vardera 20%.
1973
Försök med lokala sändningar genomförs.
1977
Sveriges Lokalradio AB börjar med lokala radiosändningar från 24 lokalradiostationer runt om i landet. De sänder på morgnar, lunchtid och sen eftermiddag i P3. Stereosändningar införs i riksprogrammen.
1979
Sveriges Radio omorganiseras. Sveriges Radio upphör som programproducerande bolag och delas upp i ett moderbolag (Sveriges Radio) och fyra programproducerande dotterbolag, Sveriges Riksradio, Sveriges Lokalradio, Sveriges Utbildningsradio och Sveriges Television. Försök med närradio inleds på 15 orter. Föreningar, kyrkor och politiska partier får möjlighet att sända radio.
1985
85 närradiostationer är i drift. Över 1 000 föreningar sänder.
1986
Efter mordet på statsminister Olof Palme införs nyhetssändningar dygnet runt i radio.
1987
Lokalradion får en egen kanal, P4.
1993
Moderbolaget upplöses och Riksradion och Lokalradion slås ihop. Det nya bolaget, Sveriges Radio, har fyra nationella och 26 lokala kanaler. Start för P4:s riksutbud och det nya, unga P3. Radiomonopolet bryts.
1994
Ny ägarform inrättas. Samtliga aktier ägs nu av en självständig stiftelse, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, vars styrelse utses av regeringen.
1995
Trafik- och serviceredaktionen bildas. Sveriges Radio börjar sända digitalt den 27 september 1995 i Stockholm över Nackasändaren. Det digitala sändningssystemet för radio, Digital Audio Broadcasting förkortas DAB. TT´s sista nyhetssändning i Sveriges Radio sänds den 31 december.
1999
85% av befolkningen nås av dabsändningar. Kommersiell radio sänder på försök i DAB.
2000
Sveriges Radio fyller 75 år 1 januari. Under året startar P3, P2 Musik och P7 sändningar över Internet.
2001
Under hösten testar SR fem olika programkoncept i vardera en vecka. Sändningarna sker i digitalradion och på nätet.
2002
Första året med nya sändningstillståndet 2002-2005. SR startar de digitala försökskanalerna SR c, SR X och SR Klassiskt. Under två veckor görs försök med Barnkanalen och SR Sverige, en mångkulturell kanal.
2003
Ny digital kanaler SR Sverige - stora delar av innehållet i SR International, P1 och P4 sänds även digitalt.
2004 1 januari tillträder Sveriges Radios nye vd Peter Örn, han efterträder Lisa Söderberg som går i pension.
2007
Missnöjet med VD:n Örn och ledningsgruppen ökade markant inom SR. Förutom besparingarna, var SR-personalen missnöjd med den nya organisationen, med den nya politiken att kraftigt lägga ut radioproduktion på bolag utanför SR samt med toppchefernas brist på dialog med medarbetarna.
I maj 2007 avskedades i praktiken Peter Örn av styrelsens ordförande Ove Joanson. Till ny VD utsågs den före detta programdirektören, Kerstin Brunnberg. Hennes första åtgärd var att låta tre av de högsta cheferna i Örns ledningsgrupp gå.
2009
I december 2008 utsågs landshövdingen i Västmanland Mats Svegfors (före detta chefredaktör för Svenska Dagbladet) till Kerstin Brunnbergs efterträdare som verkställande direktör i SR . Han tillträdde den 1 februari 2009. Samtidigt tillträdde Cilla Benkö, som har haft en rad olika chefsposter inom SR, som vice verkställande direktör i SR.